Lägga asfalt – vad ingår?
NAAB utför asfaltläggning på allt från mindre ytor till större gårdar, parkeringar och vägar. Vi bedömer platsens förutsättningar och väljer en lösning som ger rätt kombination av bärighet, slitstyrka och utseende.
Arbetet börjar med en bedömning av den befintliga ytan. Underlaget måste vara stabilt, jämnt och ha rätt fall innan det går att lägga asfalt. Om det redan finns en fungerande grund kan det räcka med mindre justeringar. På andra platser krävs ett mer omfattande förarbete.
Inför läggningen kontrolleras bland annat höjder, avrinning, anslutningar och ytans bärighet. Underlaget justeras och packas, varefter asfaltmassan läggs ut i ett jämnt lager. Större, öppna ytor asfalteras vanligtvis med läggare, medan mindre och svåråtkomliga delar kan behöva handläggas.
Den nylagda asfalten komprimeras med vält medan massan fortfarande har rätt temperatur. Vältningen gör beläggningen tät och stabil och är avgörande för att ytan ska få rätt hållbarhet. Kanter och anslutningar bearbetas därefter så att övergångarna mot exempelvis kantsten, brunnar och andra beläggningar blir jämna.
Om projektet kräver mer omfattande markarbete finns fördjupad information på sidan om markarbeten. Här fokuserar vi på momenten som hör till själva asfaltbeläggningen.
Olika typer av asfalt och beläggningar
Asfalt består i grunden av stenmaterial som binds samman med bitumen. Genom att variera stenmaterialets storlek, sammansättningen och typen av bindemedel går det att ta fram beläggningar med olika egenskaper.
Valet av asfaltmassa påverkas bland annat av trafikmängd, belastning, önskad ytstruktur och vilket lager i konstruktionen materialet ska användas till.
ABT – tät asfaltbetong
ABT är en tät asfaltbetong som ofta används som slitlager. Den ger en relativt jämn och tät yta och förekommer på bland annat uppfarter, gårdar, parkeringar och vägar. Siffran i produktnamnet anger stenmaterialets största kornstorlek, exempelvis ABT 8 eller ABT 11.
Vilken variant som passar beror på ytans användning och hur tjockt lagret ska vara. Mindre kornstorlek ger vanligtvis en slätare yta, medan grövre material kan användas där konstruktionen och belastningen kräver det.
ABS – stenrik asfalt
ABS är en stenrik asfaltbetong som är framtagen för att ge hög slitstyrka. Den används framför allt på trafikerade vägar och andra ytor som utsätts för ett stort slitage.
Den grövre strukturen och de tekniska egenskaperna gör att ABS främst väljs när slitstyrkan är viktigare än en fin och slät yta. För mindre privata ytor är andra typer av asfaltbetong ofta mer lämpliga.
AG – asfaltgrus
AG används normalt som ett asfaltbundet bärlager under den synliga beläggningen. Lagret hjälper till att fördela belastningen och skapa en stabil grund för det färdiga slitlagret.
Materialet används framför allt i konstruktioner där trafiken ställer högre krav på bärighet. Ovanpå AG läggs vanligtvis ett slitlager som anpassas efter ytans funktion.
Oljegrus
Oljegrus är en mjukare beläggning som kan användas på exempelvis lågtrafikerade och enskilda vägar. Materialet kan följa mindre rörelser i underlaget, men ger inte samma täta och jämna yta som traditionell asfaltbetong.
Vilken beläggning som är mest lämplig beror på vägens konstruktion, trafikmängd och önskad underhållsnivå. Läs mer om beläggningsval för enskilda vägar på sidan om asfaltering för vägföreningar.
Kallasfalt
Kallasfalt kan hanteras utan att hållas varm och används främst för mindre och tillfälliga reparationer. Materialet passar exempelvis när ett mindre potthål behöver fyllas snabbt och det inte är praktiskt möjligt att använda varmasfalt.
På större ytor eller där belastningen är hög ger professionellt lagd varmasfalt vanligtvis ett mer hållbart resultat. Läs mer om lagning med kallasfalt på sidan om att laga asfalt.
Hur tjock ska asfalten vara?
Asfaltens tjocklek behöver anpassas efter ytans belastning och den underliggande konstruktionen. En gångväg som främst används av fotgängare ställer inte samma krav som en parkering eller väg där tunga fordon kör regelbundet.
Det är också viktigt att skilja mellan asfaltlagret och hela överbyggnaden. Ett tjockare lager asfalt kan inte kompensera för ett instabilt eller otillräckligt packat underlag.
Tabellen visar ungefärliga riktvärden för asfaltlagret. Den slutliga dimensioneringen behöver alltid göras utifrån förutsättningarna på plats.
| Typ av yta | Ungefärlig tjocklek | Viktiga förutsättningar |
|---|---|---|
| Gångväg | 30–40 mm | Begränsad trafik och låg belastning |
| Uppfart för personbil | 40–50 mm | Stabilt och väl packat underlag |
| Yta med tyngre trafik | 60–80 mm, ofta i flera lager | Fordonens vikt och trafikens omfattning |
| Parkering | 40–60 mm | Typ av fordon och hur ofta ytan används |
| Väg | Dimensioneras efter trafikklass | Trafikmängd, bärighet och beläggningstyp |
På mer belastade ytor kan asfalten behöva läggas i flera lager, exempelvis ett asfaltbundet bärlager och ett separat slitlager. NAAB bedömer lämplig uppbyggnad utifrån ytans användningsområde.
Fräsning inför ny asfalt
När en befintlig asfaltsyta är sliten behöver hela beläggningen inte alltid tas bort. Genom att fräsa asfalt avlägsnas ett bestämt lager från den gamla ytan innan ny asfalt läggs.
Fräsning kan vara lämpligt när beläggningen har blivit ojämn, fått spår eller behöver justeras i höjd. Metoden används också för att skapa rätt nivå mot brunnar, kantsten, entréer och anslutande ytor. Den frästa ytan ger samtidigt ett jämnt underlag för den nya beläggningen.
Om skadorna beror på rörelser eller bristande bärighet längre ner i konstruktionen räcker det däremot inte att enbart fräsa ytan. Då behöver orsaken till skadan åtgärdas innan ny asfalt läggs.
Den borttagna beläggningen kan tas om hand som returasfalt. Genom att återvinna asfalt kan både stenmaterial och en del av bindemedlet användas på nytt i asfaltproduktionen. Det minskar behovet av nya råvaror och gör fräsning till en viktig del av asfaltens kretslopp.
Fräsningen utförs av våra samarbetspartners under NAAB:s projektledning. Du har alltid NAAB som avtalspart och kontakt.
När på året kan man asfaltera?
Den huvudsakliga säsongen för asfaltsläggning sträcker sig vanligtvis från vår till höst. Marken behöver vara fri från tjäle och underlaget ska vara tillräckligt torrt och stabilt för att arbetet ska kunna utföras korrekt.
Asfaltmassan måste även behålla tillräckligt hög temperatur under transport, utläggning och komprimering. Vid kallt eller blåsigt väder svalnar massan snabbare, vilket minskar tiden som finns tillgänglig för läggning och vältning. Mindre ytor svalnar dessutom snabbare än stora, sammanhängande beläggningar.
Väderförhållandena behöver därför bedömas inför varje projekt. Temperatur, nederbörd, vind, ytans storlek och avståndet från asfaltverket påverkar när arbetet kan genomföras.
Välj rätt asfaltstjänst
För mer information om ett specifikt arbete kan du gå vidare till rätt tjänstesida:
- Asfaltera uppfart – process, priser och vanliga frågor
- Laga asfalt, potthål och sprickor
- Asfaltering för BRF, företag och vägföreningar
Begär offert
Berätta vad som ska göras, ungefär hur stor ytan är och var den ligger. Vi återkommer med en bedömning och en tid för platsbesök.
141 71 Segeltorp